Bröllopsdagen

Det är omöjligt att avgöra på våra ungdomliga plyten – om man inte snappar upp blickarna som numera är döda som gråsten, vill säga – men vi har faktiskt varit gifta i tio år! I går firade vi bröllopsdagen på Arkens spa här i Göteborg; mitt livs första spavistelse, och jag gillade i princip allt, från ångbastun till ljusterapin. När vi kom till själva spat från vårt hotellrum i samma byggnad bannade jag visserligen mig själv en kort stund för att inte ha tagit med min bok (tänk att läsa i en av deras varmstensbäddar!), för det fick man tydligen göra, men sällskapet var fint nog för att jag snart skulle glömma den lillgrämelsen.

Mörbultad av bubbelpoolen och vimsig av gårdagens champagne kunde det lätt ha blivit så att jag inte fått något arbete gjort i dag. Men! Med min nya arbetsrutin, där jag ägnar minst en pomodoro (25 minuter, se min bloggpost om metoden här) åt varje viktigt moment dagligen, hur opeppad jag än är, lyckades jag ändå ha en produktiv förmiddag med skrivande, research, språkstudier och nöjesläsning.

Det har visat sig vara en gynnsam inställning till arbetet. 25 minuter kanske inte verkar mycket, men lägger man ihop alla dessa småblock efter en vecka, en månad, ett halvår, så blir det till sist en ansenlig massa tid som har ägnats åt uppgifterna. Man lurar på så vis sin inre Mårten Gås – och den latmasken drar jag gärna vid näsan lite oftare.


Läs även andra bloggares tankar om , , , , , , , , och .

Annonser

10-minuterssprinten

I ett tidigare inlägg skriver jag om pomodoro-metoden och hur min produktivitet har skjutit i höjden sedan jag började dela in arbetsdagen i 25-minuterssessioner med korta pauser emellan. En pomodoro måste dock inte vara just 25 minuter, utan kan vara både längre och kortare, beroende på vilken uppgift som ska göras samt hur mycket tid man har till förfogande.

På sistone har jag börjat med en ny kvällsrutin: att när som helst, var jag än befinner mig, plocka upp datorn och avverka 10 minuter skrivtid.  En pyttepomodoro med andra ord!

Jag har funderat på att så småningom utöka tiden långsamt, från 10 minuter ena dagen till 15 nästa, för att till sist vara uppe i en full pomodoro. Men det tror jag skulle göra mer skada än nytta. 10 minuter är perfekt, eftersom det är en tillräckligt lång period att producera någonting av värde på, samtidigt som det är tillräckligt kort för att man inte ska kunna ursäkta bort det. Oavsett hur mycket jag har att göra, oavsett hur trött jag är, hinns det alltid med tio minuter. Om jag kan motivera mig själv till att trycka fram Pokémon Go på telefonen och söka efter låtsasdjur i en kvart, har jag också möjlighet att skriva.

Resultatet av sprintarna? Mellan 200 och 300 ord extra per dag att lägga till skrivkvoten, vilket är oerhört mycket mer än de noll ord som var fallet innan. Kör jag en mini-pomodoro varje kväll kortas därför min färd mot ett första romanutkast avsevärt. Inte illa säger jag!

En annan fördel är att jag håller manuset levande, och ibland till och med vaknar med berättelsen i tankarna. Det finns författare som läser igenom den senast skrivna sidan före läggdags just för att uppnå en sådan effekt. Med 10-minutersskriv blir det alltså två flugor i en smäll.

Idén fick jag från författaren Monica Leonelle som förespråkar åtta minuters sprintar i sin bok The 8 minute writing habitoch åtta minuter hade väl också gått an, jag har inga vettiga argument för eller emot. Anledningen till att det blev just tio minuter för mig, är den simpla att min pomodoro-app har sina perioder uppdelade i femminuters-sjok.

”Jag har träffat många författare som kan avverka 500-750 ord på åtta minuter”, skriver Monica Leonelle i sin bok, och tillägger:

”Om du kunde göra ens hälften av det under din 8-minuterssession, skulle du ha 250 extra ord att lägga till ditt manuskript varje dag. I slutet av året är du uppe i över 90 000 ord, eller en fullängdsroman! De flesta som kämpar för att finna tid att skriva skulle vara rätt nöjda med det resultatet.”

 

En intressant vinkel som jag inte har övervägt tidigare, och som nu troligen har förändrat mitt skrivande i grunden. Förbättrat? Det får vi se.


Läs även andra bloggares tankar om , , , , , , , , , och .